1 dag kvar till mydigheten. shit!

Nu kommer den dagen som man har längtat till i hela ens liv! Sjukt spännande? nee, egentligen inte.. Känner mig inte ett dugg anorlunda. Det är inget som pirrar eller som känns anorlunda. Men jag har ju 1 dag kvar. Mer ångesten som kommer krypande. Hade velat pausa tiden just nu! På ett år, ett enda år ska man bestämma sig för vad man ska göra i resten av sitt liv? Hur är det möjligt. Många runt om förväntar sig att jag ska börja på universitetet nästa höst. Men nee? Eller? Jag vill ju resa, arbeta med något estetiskt.. Till att börja med, för det räcker inte i slut ändan. Och då landa och börja plugga.

Men jag ska försöka lösa mina problem sakta men säkert, ska försöka att inte sätta sådan press på mig. Det är nog att jag har sådan press på mina betyg så att jag sen inte fixar det.. Mycket för att min syster gnäller om att jag måste ha bra betyg för att kunna komma in på nå vettigt. Men mest för att jag själv vill ha fördelen att kunna välja!

Men ikväll ska jag och min kompis T ut och fira, han fyller nämligen år idag. Grattis grattis. Vi har alltid pratat om att vi fyller 18 nästan samtidigt, och i vintras när jag såg att han fyller på på en onsdag och jag på torsdag så kom jag på den briljanta ideén att gå ut idag efter 12 och fira båda födelsedagarna ! :)


Nu blir snorungen myndig! ( lill-versonerna på mig och kusinMartin. Han ver skeptisk redan då! )


// Frida