Ne nu klättrar jag på väggarna.

Saknar kärlek, saknar omfamningar, saknar allt som har med Erik att göra. Jag blir tokig, vill ju ha han här hos mig. Det är så att Erik jobbar uppe 3mil längre in än skogen. Och jag sitter ensam här. Vi träffas bara på helgerna och det blir väldigt kort. Det börjar faktiskt bli väldigt ensamt. Jag behöver en kram! en jätte stor en. Kom hem snart!


Så avundsjuk!


Är även väldigt less på alla utrycknings bilar som far förbi med sirenena på, senast veckan har det varit hur mycket som helst och även på natten..

// Frida