10-06-17

Fridas bekännelse:

Har funderat på ordet "vänner" i ett tag nu. Jag verkar inte förstå mig på det här med "vänner", jag har några men inte särsillt många. Jag har alltid undrat varför vissa beter sig som det gör mot mig.

Jag har upptäckt att min syn på "vänner" inte stämmer sig överens med andras. Jag anser att vänner får ha sina egna åsikter och leva sitt egna liv. Jag anser också att relationen "vänner" är två sidig, båda måste jobba på den och båda måste vela ha kvar den relationen.

Det är många saker som kan spela in i att en "vänner" relation inte fungerar som den ska. Tex, avundsjuka, egosim och olika mognad.

Om jag ska beskriva hur jag är som vän så skulle jag säga att jag alltid ställer upp, jag är påhittig. Men jag är inte bra på hemmligheter eftersom jag själv inte har några och jag själv delar med mig de mesta (även kanske de som borde varit hemligt), men vissa saker säger jag ju självklart inte! Sen har jag mitt egna liv och en del av den är min pojkvän. Sen är jag självkritisk så jag vet att jag inte är världens bästa vän heller. Jag tycker väldigt mycket, och det stör vissa även om jag inte menar illa utan det är ju mina egna åsikter men jag försöker att hålla tillbaka.

Om jag ska beskriva mina "vänner" så skulle jag säga att några är fantastiska, andra trode jag bättre om.. Nu i äldre dar så har mognad spelat stor roll i våran relation och även avundsjuka. Jag och tjejerna i klassen diskuterade just den här saken, bara en sak som pojkvän är tydligen någon som verkligen spelar stor roll.
Tex:
Jag: Hej
Vän: Du vi tänkte hitta på något hade du velat komma?
Jag: Ja, självklart hade varit sjukt roligt. Men jag är med Erik nu hade inte han kunnat följa med i så fall?
Vän: Ne, men då får det nog vara för vi hade bara tänkt hitta på något vi tjejer..
Jag: Jahapp?

Varför är vissa så? Jag kan förstå att om man har ordagrant "tjejkväll" Så jag fattar men om man bara ska göra något, vad spelar det för roll att han är med? Sen har jag de som svarar: Självklart att han kan följa med.

Den "vänskaps relationen" jag hatar mest det är den man är ensam i.. Ni vet, man själv ringer 100ggr och sen får man se på andra sätt att de hittar på hur mycket som helst men bjuder en aldrig.. Eller inte ringer en för den delen. Så om ni tycker att det är konstigt att ni inte har hört från mig på ett tag så förstår ni varför. Men ring du för jag är inte långsiktig jag lär bara bli överlycklig!

En vänskaps relation som jag önskar att jag aldrig hade tagit mig ur var den med tjejerna ur min förra klass.


Om jag förklarar: det sista året så skulle jag säga att alla låg i olika nivåer på mognad vilket gjorde att det var hemskt mycket intriger, alla var less varandra och det bråkades en hel del. Jag blev så sjukt less på att vara den som aldrig hade någon medans alla var sams men så fort någon bråkade så dög jag till som tillfällig "vän". Det var så mycket skit snack och det är väl självklart när man är 15år.. Jag flyttade bort från byn i samma veva och är den enda utav oss som inte bor kvar, eller ha någon kontakt utav de andra.. Tyvärr
I höstas hade vi en "återförening" och jag kom dit sista och skulle bara vara där i en timma. Alla hade redan hunnit bli lulliga och jag skulle inte ens vara med och festa. Men där satt alla och var hur bra vänner som helst. Jag kännde mig väldigt obekväm för sist jag hade träffat dem så var ingen vän med den andra. Men det hade varit trevligt att träffa dem igen, för när alla var vänner så hade vi sjukt roligt.

Sen måste folk förstå att jag blir väldigt ledsen över att aldrig få bli bjuden, eller att aldrig någon singer till mig. Jag orkar inte höra att: men du är ju alltid med Erik så det är ingen idé att ringa.. Men jag är ju med han för att jag inte hade något annat att göra.. Jag blir även väldigt sårad över att bli nobbad när man frågar om man ska hitta på något och får som svar, ne jag orkar inte. Och sen får ett sms utav en annan att hon träffade den personen på en fest alldelens nyss.. Om personen ändrade sig så kan man faktisk skicka iväg ett sms och förklara situationen.

Ojj, vad personligt det här blev. Men jag är inte bitter. Bara skriv glad idag, :) Jag hoppas att ingen tar illa upp och om någon känner sig prickad så ring så förklarar jag. Jag har nämligen haft meningen att hänga ut någon =)

// Frida

Kommentarer
Postat av: Felix

Klok du verkar Frida, mycket insiktsfullt inlägg! :)

2010-06-20 @ 13:55:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0